Stor-Stockholms pulserande kollektivtrafik: Från hästspår till konst i bergrum

Storstockholms Lokaltrafik (SL), som bildades 1967, är navet i en av Sveriges mest komplexa och omtalade trafiksystem. Dess historia sträcker sig långt tillbaka, från den tid då resandet i staden främst skedde via roddarmadamer på vattnet, innan den landburna kollektivtrafiken tog fart.

Klicka på kartan och se all kollektivtrafik i Stockholm LIVE!

Spårvägens uppgång, fall och återfödelse

Innan bussar och tunnelbana dominerade var det spårvagnen som var stadens ryggrad. De första spårvagnarna i Stockholm var hästdragna och började rulla 1877. Elektrifieringen kom strax efter sekelskiftet 1900, och spårvägsnätet expanderade kraftigt, inte minst genom förortsbanor som Djursholmsbanan och Lidingöbanan.

Under mitten av 1900-talet, i takt med bilismens ökade popularitet och de omfattande tunnelbaneplanerna, avvecklades de flesta innerstadsspårvägarna. Den sista reguljära innerstadsspårvagnen gick på Nyårsafton 1966 – dagen innan SL officiellt bildades genom sammanslagningen av de gamla bolagen. Detta markerade spårtrafikens ”död” i innerstaden.

Men historien fick en vändning. Den moderna satsningen på spårtrafik, en återuppståndelse, kom med Tvärbanan, vars första etapp öppnade 2000. Denna bana och senare Spårväg City (invigd 2010), symboliserade en ny era där spårvagnar återigen integrerades i Stockholms stadsbild.

Tunnelbanans 75-årsjubileum

Stockholms tunnelbana är utan tvekan det trafikslag som har format regionen mest. År 2025 fyller tunnelbanan 75 år, en milstolpe som bekräftas av bland annat SL och Spårvägsmuseet.

Den första sträckan invigdes den 1 oktober 1950 och gick mellan Slussen och Hökarängen på det som idag är Gröna linjen. Denna invigning var starten på ett massivt utbyggnadsprojekt under 50-, 60- och 70-talen. Tidigare hade vissa sträckor, som den mellan Slussen och Ringvägen, kört som premetro med spårvagnar innan den omvandlades till fullvärdig tunnelbana.

En kuriositet är att många av de första stationerna har bytt namn. Till exempel hette Skärmarbrink från början Hammarby och Skogskyrkogården hette Kyrkogården. Idag är tunnelbanan världsberömd som ”världens längsta konstgalleri”, med konstverk på över 90 av dess 100 stationer, en policy som etablerades tidigt för att försköna resandet. Läs mer: Ordningsproblem i tunnelbanan idag?

Bussarna – den flexibla stommen

Bussarna har alltid kompletterat spårtrafiken och utgjort navet i förorternas lokaltrafik. De första motorbussförsöken i Stockholm gjordes redan i början av 1900-talet. En viktig period för bussarna var mellan 1941 och 1964 då trådbusstrafiken (trolleybussar) fanns. Dessa elektriska bussar körde i linjetrafik och behövde, precis som spårvagnar, kontaktledningar. Trådbussarna ersattes senare av mer flexibla dieselbussar.

Kuriosa: Den första kvinnan i Stockholms Spårvägars historia som intog en förarplats var Margit Claesson, som blev bussförare den 25 mars 1958. Hon blev dessutom Sveriges första kvinnliga trafikmästare 1963.

Införandet av SL:s 50-kort 1971 och zontaxan två år senare revolutionerade resandet och skapade det sammanhängande regionala nät som vi känner idag, vilket lade grunden för den effektiva kollektivtrafik som två gånger (2022 och 2024) har rankats som den tredje bästa i världen.

STRUL i Göteborg

Du hittar också störningar för Västtrafik och hela Göteborgsregionen genom STRUL.