Ordningsproblem i Stockholms Tunnelbana Idag: En Fråga om Trygghet

Stockholms tunnelbana är länets pulsåder och varje dag möts hundratusentals resenärer i systemet. Även om majoriteten av resorna sker utan incidenter, är upplevelsen av trygghet en kritisk faktor. Ordningsproblem i tunnelbanan – som SL (Region Stockholm) ansvarar för att hantera – innefattar allt från nedskräpning och klotter till hot och våld. Dessa händelser bidrar till en känsla av otrygghet och påverkar resenärernas vardag.

Varför uppstår Ordningsproblem? (Analys baserad på data)

Problematiken i tunnelbanesystemet är mångfacetterad. Forskning och data visar att det oftast handlar om sociala störningar snarare än allvarliga brott:

• Social Oordning Dominerar: En majoritet av de händelser som rapporteras in i tunnelbanesystemet klassificeras som ”social oordning” (cirka 88% av totala händelser under en tiårsperiod 2009–2019), snarare än brott (Källa 1).

• Våld vanligaste Brottet: Av de händelser som klassificeras som brott är våldsbrott vanligast (60% av brotten). Dessa består i huvudsak av slagsmål och våld mot pendlare som utsätts för trakasserier, hot och våld (Källa 1).

• Tid och Plats: De flesta störningar äger rum på kvällar, nätter och helger, och är vanligast inne på stationerna och plattformarna (Källa 1).

Åtgärder för en Tryggare Resa i Tunnelbanan

För att hantera och förebygga ordningsproblem har Region Stockholm genom SL utvecklat en rad specifika strategier och resurser:

1. Trygghetscentralen (24/7): SL driver en Trygghetscentral som är bemannad dygnet runt, året om. Resenärer kan kontakta centralen via telefon (020-120 25 25) eller chatt för att rapportera pågående hot, våld, skadegörelse eller situationer som skapar otrygghet (Källa 2).

2. Ökad Personalnärvaro: Trygghetscentralen leder och koordinerar trygghetsresurser som ordningsvakter, väktare och trygghetsvärdar som snabbt kan skickas till stationer och vagnar vid en incident (Källa 3).

3. Kamerabevakning och AI: Trygghetskameror finns installerade på samtliga tunnelbanestationer och i de flesta vagnar. Dessutom använder SL videoanalys och AI-system för att i realtid bevaka det som sker. Denna teknik används bland annat för att upptäcka och förhindra att personer beträder spåren (Källa 3, 4). Ordningsvakter och biljettkontrollanter använder även kroppsburna kameror för att minska hot- och våldssituationer (Källa 5).

4. Snabb Utredningshjälp: Vid brott kan polisen begära ut bildmaterial från händelserna. SL bistår med material, men understryker att polisanmälan måste ske inom 72 timmar för att garantera att materialet inte går förlorat (Källa 5).

Genom ett aktivt och tekniskt understött trygghetsarbete strävar SL efter att göra tunnelbanan till en säkrare och mer välkomnande plats för alla stockholmare.

Källor (Referenser)

• Källa 1: Ceccato, V. (2020). Brott på tunnelbana 2009-2019. Safe Places (KTH).

• Källa 2: SL. Trygghetscentralen.

• Källa 3: Region Stockholm. Trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken.

• Källa 4: Linköping Science Park (med hänvisning till SL). Så använder SL:s trygghetscentral AI och videoanalys för en säkrare kollektivtrafik.

• Källa 5: SL. Kameror – för en tryggare resa.

• Kolla om det är STRUL i Göteborg.
• Gillar du korsord? Spela Crossfix medan du väntar!